- Hjälp! -

Igår när jag förflyttade mig genom huset, fick jag av ren tillfällighet höra ett konstigt ljud. det kom från hallen med den röda dörren och lät som ett droppande.
Mycket riktigt, en stor ros i det nymålade taket där vattendropparna trängde fram,
för att sedan nonchalant falla mot det nya golvet.
Två steg frammåt och fem steg bakåt!

Rackarns!! Eller vad säger man...

- Stilltjè -

Nu har det stått stilla ett tag... i helgen var fadersgestalten här på besök och gav oss en behövlig spark i baken.

Golvet i en utav hallarna var skevt och ojämnt. Det gnisslade när man gick på det samt att det har aldrig i världen gått att lägga ett nytt golv där på. Detta har i helgen blivit omhändertaget. Nu är det slätt och fint, samt helt stumt att gå på...nästa moment är att välja golv.

Den röda dörren i själva entré hallen är på plats!
Mycket snyggt tycker jag.



Och i helgens arbetsiver fick samma rum nytt golv och nya garderobsdörrar.

- The Evil Mom Award -

Det är vad jag tillägnats idag.
Det finns många diskussioner kring nappens existens, och fram till idag har jag inte haft några större invändningar mot den. Förutom att när man är tre år så behöver man den faktiskt inte hela tiden.
Men sonens tjat om att få ha nappen har med tiden stegrat och gett näring till en megastor konflikt som blossar upp varje dag vid hämtning på dagis och tro mig, jag har sagt samma sak så många gånger så att min tunga har börjat att mögla.
Upprepade hot om att jag ska klippa sönder nappen om det tjatas, eller rent utav elda upp den har fått den effekten att Emil looooovar att inte tjata igen. Aldrig,aldrig någonsin! ...ye right...
När han idag vid halv 4 tiden låg på dagisets hall golv och skrek: -Naaaaapeeeeen!!
Då brann det för mamma Moa.
Så, nu är napparna borta och Emil behöver aldrig lova något som han inte kan håll igen.
Självklart så är sorgen stor och jag misstänker att de närmaste dagarna kan liknas vid en avgiftning för sonens del. Och visst brister hjärtat när jag hör hur han i sömnen gnyr och ber om sin kära napp. Men å andra sidan så tror jag inte att det rätta tillfället att sluta med någonting, någonsin kommer. Detta oavsett vad det är man ska sluta med. Godis, tobak, kaffe eller
käraste favoritnappen....

- GÅ & SE -

Jag och maken :-) var på bio igår och blev helt hänförd av denna vackra film.
Känner att jag grubblat en hel del kring filmens handling under dagen och har lite svårt att släppa vissa saker. Man kan säga att det är en sån film som stannar kvar hos en ett tag. Dessutom så är Brad och Cate som unga så snygga att det gör ont i ögonen.
Titta på trailern här!